Idag hade vi konfirmationsmöte - vi som vill bli unga ledare. Och efter våra konfirmander hade stuckit stannade vi kvar och pratade lite om tro. Vi snackade om att koncentrera sig på en gudstjänst m.m, och om man måste tro på Gud för att visa intresse. "jag bryr mig inte om Gud, jag konfirmerar mig bara för presenterna", säger nog de flesta. Och det tyckte vår konfaledare var okej. Man får komma till kyrkan och tro precis vad man vill, för tro behöver inte just vara det som står nerskrivet i böcker. Det är varken något man kan ta på eller som man vet helt säkert. Jag tror t.ex inte att Jesus kunde gå på vattnet och blablabla. Kanske att det fanns någon som hette Jesus och hade det hände något speciellt den dagen han föddes, men inte så mycket mer. Men i vilket fall, alla har vi någon tro, något hopp. Det behöver inte vara om profeten Muhammed eller Jesus och hans lärjungar. Det kan vara om något helt annat, något som man vill föra vidare. Jag själv tror att om man gör goda gärningar så kommer man få något gott tillbaka och tvärt om. Det är en stor del av vad jag tror på - älskar man så blir man oftast älskad tillbaka. Och jag bryr mig inte särskilt mycket om religion, bara intressant att veta vad andra tycker och tänker..

/maja